Då kan vi snart kryssa över 2010-09-06, måndagen den sjätte september tjugotio kommer aldrig igen. Dock är det bara lunchtid ännu men den är ändå snart över för min del. Det är rutinmåndag. Shotta kaffe och slita industri när den är som bäst, hoppa med till musiken man tröttnade på redan i juni. När jag öppnar dörren till Edsbyverken är min dag död och så vitt jag vet har eran just börjat. Det är rutinmåndag. Snart har jag för sista gången idag sett solen. Jag ska kliva in i gruvan och minnas den, med glädje, med sorg och med allt gott den har gett mig.

Vi får hoppas Elin dyker upp snart så vi slipper mina sorgsna ord. Hennes ord hittade till min telefon tidigare idag och det verkar iallafall som att hon fortfarande är vid liv.

Bilden symboliserar mig, hjälplös och dödsdömd. Det är roligt att vara industriarbetare, tänk på det ni!


Kram från Erik