teoretiskt sett är det fyrahundra måndagar kvar
jo men visst jo men visst. detta var en måndag i ny tappning må jag säga. bästa som hänt idag måste ändå vara att Llewelyn äntligen är tillbaka, som jag vet att de väntat, Llewelyn.
just den här dagen har varit annorlunda på så många vis. den började som vilken dag som helst klockan 04:35 då klockan slog igång sitt ring-ringande. men du kan vara lugn Llewelyn. (vi kan kalla det nedräkning, lättast så!) när nedräkningen är nedräknad och du har fått ditt jobb så kommer du se att det inte är så svårt att gå upp den tiden. inte att göra matlåda heller, allra minst att äta den. vilken njutning! matlåda for life.
den mittersta delen av måndag nummer två är att jag åkt på en jättelock i vänster öra. aldrig varit med om liknande. jag hör ingenting och jag kan inte gå rakt. tror att det påverkar balansen en aning. har snubblat in i alla möjliga ting under eftermiddagen. jag tröttnade på att bli blå om armbågarna så jag satte mig ner och lirade Keno istället. kammade hem hela 5kr. inte illa pinkat för en Keno-oskuld.
för att jag skulle knyta ihop den här dagen som jag redan sagt började som vilken dag som helst, blev jag tvungen att avsluta den som jag brukar. lekstunden med katten hade börjat. vi har rusat omkring i huset och bara varit, så där som katt och matte gör. jag plockar sedvanligt upp henne när tiden är över och vi säger förlåt till varandra. nu råkar vi stå framför spegeln och jag visar henne, henne. till min stora förvåning verkar det som katter inte syns i speglar? ni vet som vampyrer. hon kan inte se sig själv alltså.
nej, med risk för att kasta korvar i korridoren avslutar jag här.
SKÖNT ELIN, att vi är tillbaka igen. jag känner det nu, jag känner det verkligen!
många kramar från Epapappa!
Kommentarer
Trackback