får kramp i hjärnan när jag ser mörker, jag hatar mörker. bra att man sover SJÄLV då, någonstans i Stockholm. jag förknippar mörker med allt dåligt. vargar kan hoppa in genom fönstret, en skogsmus kan bita mig i tårna när jag sover, ett tefat kan gömma sig i bastun, en galge kan rasa från stången när jag sover. alltså, hur mycket kan inte hända när det är mörkt egentligen?
då gör jag såhär, för att det ska bli mindre mörkt: jag tar med mig mobilen var än jag går, jag har tvn på (hela natten, oekonomiskt, jag vet) jag har datorn på med musik (hela natten, oekonomiskt, jag vet) jag kokar fetaste lasset med makaroner, dränker dom med ost och ketchup och lägger mig i sängen, hänger på youtube för att skratta åt människor i för stora stövlar, facebookar (skickar meddelanden till papi) och ringer och väcker mamma för att säga hej. i can do it! nu ska jag äta mig mätt. tjobre!

/ Elin.