en kiwi utan skal

ska gå lite mainstream och summera året i ett par ord.

2010 var vårat år, elins år, mitt år och alla vi andra som också fick prova på att ta studenten (ni som inte gjort det än, yngre som äldre, ni suger!). vi startade det här året med en stor fest som varade fram till juni nummer nio. allting där mellan är ett stort blurr, som tagit med en mobilkamera på 100-dagars Tranan. vi åkte på en kryssning som innehöll den längsta minneslucka of all time där både väska och den lilla mängd mat jag konsumerade försvann. väskan som bestod av princip hela min garderob lämnade jag kvar, bara för att Jens inte kunde ta hand om mig, mest för att han hade fullt på i att ta hand om sig själv! som plåster på såren har jag fått kissat samt kräkts i Östersjön, blivit släpad på ett golv av tyg på knäna av ett gäng vakter, nästan sjungit karaoke med Peter Siepen men de hade inte mitt expertnummer ABBA – Lay All Your Love On Me, ja det var nog allt jag fått återberättat för mig. efter den här lilla resan som bestod av en tur ut på Östersjön och sen tillbaka (lol) så följdes den upp med 4 dagars ångest och sen var det igång igen fredagen därpå. såhär fortsatte det, efter jag förlorat mina favoritbyxor hade jag feta problem att få tillbaka dom eftersom de hade ett par år på nacken och de hade sluta tillverka dessa modeller. veckorna gick och när jag lyckades få tillbaka ett par nyproducerade, likadana jeans var jag glad igen, livsglädjen densamma.
vi byggde en bar och baren kom till användning och baren försvann. efter vår studentdag försvann allt. allting dog. alla vi coola splittrades i ett nafs och vi fastnade i ond cirkel av arbetslöshet och tråkiga sommarjobb. jag fastnade också, på arresten och kvar jag är. det är ganska dött utan höst- och jullov...

 tanken var att jag skull skriva det hittills längsta blogginlägget men nu börjar jag bli för full för att skriva nåt mer. fortsätter någon annan dag, eller när jag inte är full jag menar. 
ja juste, jag har tagit körkort också, men jag får inte köra eftersom jag alltid är full. full full full! 

kram på alla hejdå hejdå hejdå hejdå
 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0