brasagtju -

en kiwi utan skal

ska gå lite mainstream och summera året i ett par ord.

2010 var vårat år, elins år, mitt år och alla vi andra som också fick prova på att ta studenten (ni som inte gjort det än, yngre som äldre, ni suger!). vi startade det här året med en stor fest som varade fram till juni nummer nio. allting där mellan är ett stort blurr, som tagit med en mobilkamera på 100-dagars Tranan. vi åkte på en kryssning som innehöll den längsta minneslucka of all time där både väska och den lilla mängd mat jag konsumerade försvann. väskan som bestod av princip hela min garderob lämnade jag kvar, bara för att Jens inte kunde ta hand om mig, mest för att han hade fullt på i att ta hand om sig själv! som plåster på såren har jag fått kissat samt kräkts i Östersjön, blivit släpad på ett golv av tyg på knäna av ett gäng vakter, nästan sjungit karaoke med Peter Siepen men de hade inte mitt expertnummer ABBA – Lay All Your Love On Me, ja det var nog allt jag fått återberättat för mig. efter den här lilla resan som bestod av en tur ut på Östersjön och sen tillbaka (lol) så följdes den upp med 4 dagars ångest och sen var det igång igen fredagen därpå. såhär fortsatte det, efter jag förlorat mina favoritbyxor hade jag feta problem att få tillbaka dom eftersom de hade ett par år på nacken och de hade sluta tillverka dessa modeller. veckorna gick och när jag lyckades få tillbaka ett par nyproducerade, likadana jeans var jag glad igen, livsglädjen densamma.
vi byggde en bar och baren kom till användning och baren försvann. efter vår studentdag försvann allt. allting dog. alla vi coola splittrades i ett nafs och vi fastnade i ond cirkel av arbetslöshet och tråkiga sommarjobb. jag fastnade också, på arresten och kvar jag är. det är ganska dött utan höst- och jullov...

tanken var att jag skull skriva det hittills längsta blogginlägget men nu börjar jag bli för full för att skriva nåt mer. fortsätter någon annan dag, eller när jag inte är full jag menar.
ja juste, jag har tagit körkort också, men jag får inte köra eftersom jag alltid är full. full full full!

kram på alla hejdå hejdå hejdå hejdå

2010-12-31 @ 14:00:01 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

dörr!!!

ah på onsdag är det dags. jättenervöst! tänker inte skriva något mer för jag får inte ta in onödiga saker i mitt huvud, som tar plats liksom. ses da!

/Epa

2010-12-13 @ 04:55:00 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

night #1

bloggpaus, bloggtorka och inspirationsände är tre ord som jag lämnar till gymnasieeleverna som inte har skrivit några inlägg på ett par dagar. vi som bloggar på en såpass professionell nivå som jag och bloggens bästa vän Elwin gör så har man inte hela världens tid till internets bästa instrument (brasagtju!). vi fyller heller inte ut sidan med all dynga som sprids på de andra bloggarna.. om hur kallt det är, hur mycket snö det kommit eller vilken ointressanta syssla det pysslat med under förgående dagar. helt värdelöst att läsa.

detta är dock intressant läsning:

idag under min tid i köket, där det som vanligt lagades mat av lika hög nivå som keops pyramider så slog det mig att det skulle kunna bli en hel hollywoodproduktion av sekvenserna som utspelade sig bakom spisen. till den här filmen skulle jag damma av en gammal musiker som skulle få spela mig själv, ingen mindre än Smokey Robinson. shit va snygg jag skulle bli. en film utan en vacker jänta att småglutta på är ingen bra film. den här rollen skulle jag tillsätta

JoBeth Williams, känd från Poltergeist (1982). nej, för det går inte sticka under stolen att hon såg rätt bra ut i Poltergeist och jag tvivlar inte en sekund på att hon skulle se minst lika bra ut i min film. eftersom Steven Spielberg skrev den filmen och då vill jag självklart att den magiska mannen regisserar nästa års fetskräckis. då tänkte jag att JoBeth kan sticka in en hand i honom och höra sig för, lite lätt sådär. skitbra ju, han kan gå in med budgeten också om inte Ovanåkers kommun är redo att göra det. självklart blir det heller ingen bra film utan några onda snubbar, och det är genom dessa filmen föddes. eftersom de var genomfrusna så hade jag mycket tid att hinna göra en trailer som jag nu lagt ut på Youtube för hela världen att dreggla till. eftersom ungar alltid verkar få svar när de skickar ett handskrivet brev till Horkungen eller Reinfeldt så tänkte jag börja fila på ett sådant brev strax. det måste nog vara lite nybyggarna-inspirerat så att Smokey och JoBeth ska förstå, men det löser jag ska ni se. jaja, jag gisssar på att ni inte längre kan sitta still av förväntan därför tar jag tar mig friheten att presentera...
PARANORMAL WIENER!!

2010-12-07 @ 03:39:07 Permalink Allmänt Kommentarer (3) Trackbacks ()

jag har hört att dom som bloggar inte har tid att blogga

Erik och jag har nog kört på samma taktik de senaste veckorna: vi är bloggare som inte har tid att blogga. nog för att inte vi åker på event och har middagar på berns varje kväll. men mycket har vi att göra allt! Erik sliter med både pengar, körkort och fängelset (edsbyverken). själv sliter jag med pengar, boende och att hitta ett humör som håller hela dagen. busy busy days!

nu ljuger jag igen, vi är riktiga no-lifers, och fasen så trist det är. nu ska jag drunkna i bloggvärlden.
/ Elin som längtar tills det blir jul

2010-12-04 @ 10:28:57 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()